Man skulle kunna kalla Patrik Fältström en IT-kändis. Vad som dock inte är lika känt är att denne nätguru är Macanvändare, och har varit från dag ett. Guru är emellertid inget han kallar sig själv.

– Folk får hitta på titlar på egen hand. Jag tycker en titel i sig är rätt fånig även om den naturligtvis säger en del om en person, säger Patrik Fältström.

Han kallar sig internetexpert eller Internettekniker. Men någon bra rubrik på det arbete som han utför finns egentligen inte.
–Senior Consulting Engineer är min formella titel på Cisco där jag jobbar, men jag tror ingen med hjälp av detta kan veta vad det är jag gör.

Är med och styr internet
Patrik Fältström nöjer sig inte med att ha en enda yrkesroll och det är en av anledningarna till att han har såväl regeringars som internetteknikers öra för sina insikter och åsikter. Han fördelar sin tid mellan Cisco i San Franscisco, styrelseuppdrag för Internet Society (ISOC) och teknikstandardutveckling inom Internet Engineering Task Force. De två sistnämnda organisationerna är det närmaste man kan komma någon slags styrning av Internet och dess utveckling. Dessutom är han sakkunnig i utredningar om sådant som spridning av barnpornografi.

Det var dock genom arbete med Macar som han kom in på den väg som skulle leda fram till den position han har idag. I början av 1990-talet jobbade han på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH. Han och några kollegor på KTH jobbade med en standard för innehållet i e-postmeddelanden. Han berättar att fram till 1992 kunde inte e-post med svenska tecken skickas utan problem över Internet. Detsamma gällde Mac-filer.

–Jag skrev då den standard, MacMIME, som beskriver hur man skickar Macintoshfiler med elektronisk post så att de kan tas emot av och läsas av till exempel en Windows-dator, berättar Patrik Fältström.

Efter MacMIME har han under åren som gått arbetat mycket med att få det tekniska kring Internet-tjänster som Simple Mail Transfer Protocol (SMTP) och Domain Name System (DNS) att fungera i praktiken. På ren svenska är det dessa standardiserade kommunikationsprotokoll som gör att du varje dag kan skicka och ta emot e-post och surfa till webbplatser.

Utan Patrik Fältström och hans kollegor i Internets styrorgan och arbetsgrupper skulle nätet sannolikt inte fungera överhuvudtaget, eller åtminstone väldigt dåligt. De överdrivna larmrapporter om nätets förestående tekniska sammanbrott som regelbundet dyker upp i media fnyser han emellertid åt med eftertryck.

–Första gången jag hörde det var nog 1989 och nätet har inte kollapsat än. Sådant bygger på att man missförstått den tekniska arkitektur som ligger till grund för Internet och hur dynamisk den är.

Mac ingen nybörjardator
Under lång tid var Macen ansedd bland tekniker som en dator för dem som inte var så duktiga på själva tekniken. Apple har även historiskt sett marknadsfört sina produkter mot så kallade kreativa yrkesgrupper: konstnärer, formgivare, musiker och folk inom media. Att en teknikexpert som Patrik Fältström kör Mac upplever han inte som ett hinder.
–Tvärtom. I de kretsar jag arbetar är det numera nästan hälften som använder Mac, säger han.

–Bara en sådan sak som att Java är snabbast på Mac har bidragit till att tvätta bort stämpeln som nybörjardator. Annat var det innan Mac OSX introducerades. Då var man ganska ensam, berättar Patrik Fältström.

I sitt dagliga arbete använder han sin Mac. Först och främst till e-post.
–Det blir även lite web, en del bildhantering och så terminalaccess till UNIX-datorer, förklarar Patrik Fältström.
Det finns några områden där han tycker att Apple borde produktutveckla åt rätt håll.

–Det är en nackdel att tillexempel Apple Mail.App, iPhoto, iTunes och storleken på hårddiskarna inte är konstruerade för folk med så mycket e-post, så många bilder och så mycket musik som vad jag använder, säger Patrik Fältström och fortsätter:
–Dessutom saknar jag en lätt dator. 2400-modellen var bra. Mer sånt. Jag sneglar på lättare datorer som är enklare att bära. Om jag kunde köpa en sådan skulle jag ha en bärbar och en stationär, istället för en bärbar med extern monitor, vilket är det jag använder nu.

I det mesta som Patrik Fältström tar sig för inom teknikområdet propagerar han mot slutenhet och inlåsning och för öppenhet och valfrihet. Detta borde rimligtvis gälla individers rätt att använda den datortyp och det operativsystem som passar dem bäst. Sökjätten Google är en av de få riktigt stora företag där nyanställda på sin första arbetsdag själva får välja om de vill arbeta via Windows, Linux eller Mac. Frågan är om det är rätt väg att gå.
–Både ja och nej. Det viktiga är att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Om detta går på Mac, Unix eller Windows, vad är problemet?, säger Patrik Fältström.

Mera peer-to-peer
När det gäller Internets fortsatta utveckling ser han två huvudspår. För det första kommer vi få se mer förfinade tillämpningar av så kallad peer-to-peer-teknik. Ett känt exempel på peer-to-peer är torrent-tekniken.

–Ännu mer av distributionen av information och innehåll kommer att ske med hjälp av peer-to-peer de närmaste åren. Ett exempel på det är Joost för distribution av video över Internet, säger Patrik Fältström.

Joost är grundarna av Skype och Kazaa, Niklas Zennströms och Janus Friis, senaste projekt. Den andra viktiga frågan som kommer att påverka Internets tekniska utveckling har att göra med ansvarsfrågor. Det handlar om vem eller vilka som har ansvar för tillgängligheten för information och tjänster.

–Hur "öppna" kommer bredbandstjänsterna att vara? Kommer man att kunna använda de tjänster man vill nyttja från alla de platser där man kommer åt Internet? Det är jätteviktiga frågor inför framtiden, anser Patrik Fältström.

Ser ljust på framtiden
Även om han har ett internationellt perspektiv på Internets tillväxt är Patrik Fältström engagerad i vart utvecklingen är på väg här hemmavid. Han menar att Sverige började halka efter i utvecklingen redan för tio år sedan. Anledningen till att landet i nätsammanhang hamnat på efterkälken är att makthavarna inte insett skillnaderna mellan tjänster, Internet och infrastruktur. Han förklarar att experter på området, han själv inräknad, konstaterade att väldigt få personer på hög politisk nivå förstått Internetteknikens möjligheter och förutsättningar men sedan inte verkade för förändring i någon högre grad.

– Det handlar om att vi som kan något om nätet måste lyssna på och förstå dem som inte gör det. Vi måste anstränga oss att förklara så att rätt beslut kan tas, säger Patrik Fältström självkritiskt.

Han nämner att den dåvarande IT-kommissionens plan för en utbyggnad av en nationell Internetinfrastruktur inte antogs och verkställdes som ett exempel på hur Sverige hamnat i bakvattnet.

–En liknande handlingsplan genomfördes bland annat i Sydkorea och där är idag Internetanvändandet på en helt annan nivå än här, säger Patrik Fältström.
När myndigheter ger ut stöd i olika former, skapar nya regelverk och idkar tillsyn av så kallade nya medier är det viktigt att man gör det baserad på kunskap om hur nätverkstekniken verkligen fungerar.
–Vi är inte där än, även om det nu ser mycket ljusare ut än tidigare.

Fakta

Ålder: 41 år.
Bor: Ledåsa, utanför Lövestad i Skåne.
Familj: Sambo och sambons son, fyra katter, en tupp och fem hönor.
Fritidsintressen: Fotografering, vinprovning och att hålla en väderkvarn, Kullamöllan, i schack.
Aktuell som: Årets IT-person 2006. Expert i departementsutredningar om barnpornografi, lagring av trafikdata hos operatörer samt spårbar tid.