Gårdagens start med Apple Watch var en blandad upplevelse. Främst för att klockan inte stödjer Siri på svenska. Efter ännu en dag med Watch finns en hel del nya intryck att rapportera – och omdömet är fortfarande blandat. Den här dagen har jag ägnat åt att bekanta mig med operativsystemet, och under tiden har jag skaffat mig några nya irritationsmoment.

Appvy
Ett klick på den så kallade digitala kronan tar dig till en vy över kompatibla Watch-appar.

Hallå, vakna!

Klockans skärm är i regel avaktiverad, vilket är bra. Dels för att det skonar batteriet, och dels för att en konstant aktiverad skärm blir som en ficklampa på handleden i mörka miljöer.

I grundinställningen för Apple Watch ska skärmaktivering ske när handleden vinklas, alltså när jag tittar på klockan. Det fungerar tyvärr ganska dåligt. Ofta vägrar skärmen att tändas trots handledsrörelse, och ibland tänds den av andra rörelser. Alldeles nyss till exempel, när jag hamrade in den förra meningen på tangentbordet…

Ganska irriterande. Kanske ännu mer graverande är att funktionen känns långsam, även när den funkar. När jag vinklar upp klockan för att kolla tiden tar det någon halv sekund för skärmen att svara. Det kanske låter som en småsak, men gör faktiskt Watch till en sämre tidsvisare än vilken dum klocka som helst.

Favoritkontakter

Den nedre knappen på klockans sida visar tolv av dina favoritkontakter. Från denna vy kan du ringa dem och skicka mejl eller meddelande.

Ännu värre, vissa tyngre uppgifter är ganska sega på Apple Watch. Siri (som bara pratar engelska) kräver emellanåt många och långa sekunder för att vakna, och ännu längre tid för att behandla ett kommando. Samma visa gäller flera av de tredjepartsappar jag har testat hittills. De laddar och laddar. Ofta skulle det gå snabbare att bara plocka upp telefonen.

Irriterande som sagt, men också saker som förhoppningsvis kan förbättras med uppdateringar.

Ett oväntat komplicerat system

Mest påfallande med mjukvaran är dock att Watch är mycket mer komplex än de smarta klockor vi har sett hittills. Det bottnar dels i de många funktionerna, men också i de många interaktionsmodeller som samsas på den lilla enheten.

Här finns utöver Siri även en pekskärm som svarar på svep, tryck och ”Force Touch” (alltså ett kraftigare skärmtryck). På sidan av klockan sitter även den så kallade digitala kronan, som både kan tryckas in och snurras. Under kronan sitter en extra knapp för favoritkontakter. Tillsammans bildar de ett virrvarr av metoder för att styra klockan.

Notis

Notiser når du genom att svepa nedåt på skärmen. Du kan också avvisa notisen genom att svepa åt vänster. Ett så kallat krafttryck avvisar alla notiser.

Ett exempel på Apple Watch-förvirringen inträffar när jag för första gången ska konfigurera en urtavla. Jag krafttrycker, sveper och pekar utan framgång. Först efter en stund inser jag att urtavlans komplikationer ändras när kronan snurras. Det är inte helt solklart för någon som har spenderat de senaste åren med en pekskärm.

Jag förmodar att det hela blir lättare efter ett par dagars användning, men just nu är kontrasten mot andra IOS-produkter tydlig. Komplexiteten går på tvären med Apples tradition av enkla och intuitiva gränssnitt. Även konkurrerande system som Pebble och Android Wear kräver i jämförelse ganska lite inlärning, även om de i vissa avseenden också är mer primitiva.

Systemets olika skärmar

Apple Watch-systemet bygger på ett antal olika skärmar. Den du ser oftast är den urtavla som aktiveras när handleden lyfts. Om urtavlan pryds av en liten röd prick har du en notis inne. Ett svep nedåt på skärmen visar notisen, som sedan kan avvisas med en svepning och ett tryck.

Ett svep uppåt på urtavlan visar istället ”Glances”, eller Överblickar. De utgör en riktigt behändig funktion. Överblickar är komprimerade versioner av (kompatibla) appar, och du kan själv välja vilka som ska inkluderas i listan. Vädervyn visar exempelvis en sammanfattning över vädret just nu, medan ett klick på Överblicken snabbt tar dig vidare till en mer detaljerad dygnsprognos. Bäst med Överblickar är att de oftast laddar kvickt – till skillnad från dedikerade appar som ibland står och snurrar ett par sekunder innan de dyker upp.

Ett klick på den så kallade digitala kronan, alltså det lilla snurrhjulet, tar dig till en vy över de installerade apparna. Dessa är med undantag av vissa Apple-appar nedbantade versioner av de Watch-kompatibla appar som finns på telefonen. Det rör sig alltså snarare om widgets än om fullfjädrade appar.

Urtavla

Det finns tio urtavlor att välja bland, och de flesta av dem kan konfigureras med komplikationer som väder, kalender och återstående batteri.

Slutligen finns den avlånga sidoknappen, som plockar fram tolv av dina högst listade favoritkontakter på telefonen. Med ett klick på deras namn kan de snabbt ringas, mejlas eller textas från klockan. Smidigt!

Och jag ska inte överdriva – att hantera en Watch är förstås inte raketfysik. Jämfört med exempelvis en Iphone är det dock en ganska förvirrande start, och det är helt klart värt att fråga sig hur mindre teknikintresserade användare kommer att ta till sig det här systemet.

Men batteriet då?

Jag inser nu att jag inte ens har berört det kanske mest omdiskuterade Watch-ämnet: batteritiden. Det beror på att det inte finns särskilt mycket att berätta. När klockan anlände igår var den inte fulladdad, men orkade ändå köra fram till midnatt, då jag la den på laddning. Vid läggdags denna andra dag återstår halva batteriet, vilket duger mer än väl för mig. Jag laddar min Iphone dagligen och har inget intresse av att sova med klockan, så att även lägga Watch på laddning känns inte särskilt besvärligt.

Överblickar

Ett svep uppåt på skärmen visar Överblickar, miniversioner av olika appar och funktioner. Från Överblickar kan du till exempel styra musik som spelas på Iphone, ta upp en mer detaljerad kalendervy, och kolla ditt hjärtslag.

Summan från dag två? Här finns både ljusglimtar och irritationsmoment, men det kommer att ta mig en stund att vänja mig vid systemet och bilda mig en bättre uppfattning. I morgon tänker jag ta en paus från mjukvaran och ägna mig åt hårdvaran: hur klockan ser ut, sitter ihop – och hur den vibrerar.