Antalet Macar som kör något annat än OS X är litet. Inget konstigt med det. Användare som köper en dator från Apple är oftast ute efter hela den integrerade upplevelsen. Men möjligheten att ha många operativsystem installerade samtidigt har gjort att allt fler ändå tittar på vad konkurrenterna har för sig. Oftast handlar det om Windows, men också den finska pingvinen letar sig in på en och annan dator.


Debianpaket fungerar bra på Ubuntu. Så om programmet du vill ha inte finns i databasen, är det vad du ska ladda hem. Pakethanteraren sköter resten.

Billigare med Linux
Och det finns många skäl till att vilja köra Linux istället för OS X på sin Mac. Kanske vill du hålla ner kostnaderna och ändå hålla dig uppdaterad med de senaste operativsystemnivåerna. Eller så vill du köra ett minimalistiskt system och ge alla processorcykler till de program du jobbar med.

För den del är det annat som lockar. Faktum är att Mac, lite oväntat, är en av de mest populära utvecklingsstationerna för utvecklare. Detta trots att de inte alltid är intresserade av OS X. Det är istället den högkvalitativa hårdvaran de suktar efter. Linuxskaparen Linus Torvalds köpte för några år sedan själv en dator av Apple för eget bruk. Där var det inte tal om att köra flera operativsystem parallellt, får man anta.


Ubuntu är bra till mycket, men det är definitivt inte någon spelmaskin som kan konkurrera. Inte ens med det inom området nästan lika eländiga OS X.

Öppet och fritt för insyn
Det är också mycket enklare att bygga ihop och låsa ner en arbetsstation på Linux. Så om du vill ge ett stort antal användare en tunn klient för att komma åt en webbapplikation, och samtidigt hindra dem från att göra annat på maskinen, är det fria operativsystemet bättre. I synnerhet om du har gamla maskiner som kanske inte orkar driva runt nyare versioner av OS X.
Men de allra flesta som går över tillhör teknikernas skara. Administratörer av produkter som vill ha en testplattform under sina fingrar. Och det finns många serverapplikationer som inte byggs för OS X. I många fall kan du vända dig till en Windowsversion för att göra det du ska, men varför betala tusentals kronor för en licens du kanske bara behöver en kort period?

I upplägg och tänk skiljer sig Linuxvärlden diametralt från Apple. I det första fallet är allting fritt och öppet för insyn. På Macsidan är det mesta, trots att OS X bygger på fri källkod, mer hemlighetsfullt. Och alla som försöker gå utanför riktlinjerna, likt Psystar och Think Secret, kan räkna med att drabbas av Cupertinogängets vrede. Något som inte uppskattas i en del läger.

Det är en av orsakerna till att Linux har lättare att ta sig in på företagssidan. Framför allt är det äldre Unixburkar som ersätts av det nyare systemet. Klassiska operativsystem som AIX, Solaris och HP-UX försvinner till förmån för det relativt färska alternativet. Detta gör att allt fler företag bygger sina produkter för plattformen.


Ah... Apple må ha kastat klassiska upprullningsfunktionen på tippen, men här finns den kvar. Underbart för oss nostalgiker med stora skärmar!

Ubuntu är från Sydafrika
Vad är då Linux egentligen? Även om man idag talar om produkten som ett helt operativsystem, hänvisar namnet från början bara till själva kärnan. Och den allena gör ingen glad. Därför samlar olika grupperingar ihop en rad olika program och paketerar dem tillsammans med en installerare. Resultatet kallas för en distribution. Några exempel på sådana är Fedora, OpenSuSE och Mandriva.

Den distribution som fått allra mest uppmärksamhet på privatsidan är Sydafrikanska Ubuntu. Och det är inte konstigt. Det är ett av de allra mest välpolerade operativsystemen på marknaden idag. Ett alternativ som på allvar utmanar såväl OS X som Windows Vista om den digitala skrivbordsytan.

Och bättre ska det bli. Grundaren, Mark Shuttleworth, har nämligen ställt in siktet på OS X. Förra året hävdade han bestämt att Ubuntu skulle passera Apple vad gäller grafiska gränssnitt inom en tidsperiod på bara två år. Så redan 2010 ska de vara ikapp. Handsken är kastad och när vi nu ska titta närmare på ett Linuxalternativ är det givetvis utmanaren som får agera värd.


Det finns oerhört många program i Ubuntus huvuddatabas. Givetvis är ”vi” det enda rätta under kategorin ”Editorer”. Men Emacs finns också, för de som inte vet bättre.

Nästan lika enkelt som OS X
Så hur väl fungerar det? Man kan konstatera att det onekligen har hänt en hel del på Linuxsidan de senaste åren. Förr krävdes det doktorshatt i datorvetenskap och välvilligt inställda gudar för att kunna installera systemet på sin dator. Men numera är det nästan lika enkelt som att installera om OS X. Manuella förändringar i konfigurationsfiler är nära nog historia. På en Mac krävs bara lite förarbete om du vill köra systemet parallellt, men det kan du läsa mer om på annan plats i tidningen.

Det man snabbt konstaterar är att Linux på Mac istället för på en standardburk från lokala elhandlaren har både fördelar och nackdelar. Den konsistenta och långsikta grundarkitekturen i Apples produkter ger att allting fungerar när man väl fått bitarna på plats. Men samtidigt ligger de ofta före vad utvecklarna hunnit med att bygga för.

Därför kan det vara klurigt, ibland omöjligt, att få all hårdvara att fungera. Historiskt är det framför allt de bärbara datorerna som ställt till problem. Trådlösa nätverkskort, kamera och specialfunktioner i musplattan hamnar ofta efter. Även funktioner för sparläge och batterihanteringen är ofta sämre. Och medan äldre modeller sakta åtgärdas får nyare maskiner snällt vänta på sin tur.
Det sagt verkar den, när detta skrivs, senaste versionen av Ubuntu väl lämpad även för moderna datorer. En stor del av hårdvaran på en helt ny Macbook fungerar direkt, utan extra konfiguration. Men för att få till alla delar krävs lite handpåläggning. Lyckligtvis är det inte svårt att hitta steg-för-stegdokumentation och även små paket som ordnar alla problem. Framför allt Mactel är bra för Appleanvändare. Men för en novis kan även detta vara en nog så hög tröskel att passera.


Google är ett företag som både använder och förespråkar Linux i olika former.


Gummifönster som klistrar sig fast vid väggarna låter kanske som någonting du klarar dig utan. Men allt som kan göra arbetet lite roligare är välkommet.

Enkelt att lära sig
När allting till slut finns på plats fungerar det mesta som på vilken maskin som helst. Beroende på dator kan en del unika Macfinesser fungera, men det är bäst att inte räkna med det. I synnerhet om det är något som introducerats relativt nyligen, till exempel fingerrörelser på musplattor.

Väl igång behövs knappast ens en introduktionskurs för att förstå hur allting fungerar. Alla baskoncept följer de som OS X och Windows använder. Det initiala intrycket ger en känsla av att det är bit kvar innan herr Shuttleworth nått sitt mål. Men dåligt är det absolut inte.

När man väl vant sig vid de olika operativsystemen, skiljer de sig inte mycket åt i det dagliga arbetet. Visst finns det en hel del irritationsmoment i Ubuntu, men allting är inte perfekt i OS X heller. Största skillnaden är att många vanliga operationer är lite mer omständligt än i Leopard.

I synnerhet systeminställningarna är ganska dåligt genomtänkta och utspridda på ett inte alltid helt logiskt sätt.
Utvecklarna bakom produkten, och Ubuntufolket som anpassat utseendet, har alla primärt låtit sig inspireras av Windows. Därför finns startmenyer, uppgiftsramar och snabbikoner som inslag i miljön. Bra för nytillkomna Microsoftavhoppare, men något mer främmande för OS X-bekanta.

Det största problemet är att programmen inte har en konsistent känsla. Medan Apple aktivt endast stöder en lösning för fönsterhantering (QuartWM) och gränssnitt (Aqua), finns det ett antal olika alternativ i Linuxmiljöer. De två överlägset mest populära är KDE och Gnome. Och det är den senare du stöter på när du loggar på en normalinstallation av Ubuntu.

Men detta går att ändra på om så önskas. För något som finns i överflöd är val. Oavsett vad det är du vill göra finns det mängder med alternativ. Gillar du att leka med utseendet på ditt skrivbord kommer du få ditt lystmäte tillgodosett i Ubuntu. Det är enkelt att justera varje liten detalj. Inte oväntat finns det en hel det färdiga förslag. Bland annat finns varianter som ger dig en miljö nästan identisk med OS X.


Läs mer:

Fakta

Om du undrar hur färsk en utgåva av Ubuntu är, kan du utläsa det ur versionsnumret. Första siffran talar om vilket år den släpptes och den andra indikerar månad. Således dök 8.10 upp i slutet av oktober, 2008.
Gruppen bakom operativsystemet har som ambition att släppa en uppdatering var sjätte månad. Men det är inte alla som får långtidssupport. För klientdatorer är detta inte så viktigt, men i serverparken är det A och O att kunna tänka långsiktigt. Önskar du detta stöd är det 8.04 du ska ha. För den är det tre års stöd som gäller.