Patentkriget - det här bråkar Apple om

Finns en risk med krigandet
Daniel Westman är doktorand i rättsinformatik vid Stockholms universitet. Han ser en fara i teknikjättarnas patentkrig.

– Om patentförvärven används för att hålla någon sorts terrorbalans mellan stora spelare, är det i allmänhet inte ett jättestort problem ur samhällsperspektiv. Men används de för att hindra nya aktörer från att ta sig in på marknaden, då kan det bli ett samhälls­problem. Det handlar inte bara om att ha ett patent, utan på vilka villkor man är beredd att licensiera det.



Den samhällsnytta som Westman efterlyser känns fjärran i dagens patentkrig. Men hur hamnade egentligen teknikindustrin i dessa utdragna konflikter utan synbara vinnare?

I USA – där de flesta av dagens patent­konflikter har sitt ursprung – är patenten en del av landets omhuldade konstitution. I en passage från 1787 ges kongressen mandat att säkra uppfinnares rätt till sina upptäckter för att ”främja utvecklingen av de användbara hantverken och vetenskaperna”.

Någonstans mellan 1700- och 2000-­talet har den nobelt klingande frasen förlorat sin innebörd. I dagens rättsfall används patenten
i stället som slagträn, vars syfte är att kräva säljstopp, licenspengar eller förlikningar från konkurrenterna.

Stora konstnärer stjäl
En vanligt förekommande analogi drar resonemanget till sin spets genom att jämföra patentkriget med Kalla kriget. Patent­förvärven liknas vid försvarsdoktrinen ”ömse­sidig garanterad förstörelse” – ett begrepp som användes för att beskriva kärnvapenmakternas ovilja att starta krig eftersom fullständig förödelse av båda parter skulle följa. Ingen vågar stämma ett företag med en nog stark patentportfölj på grund av risken att själv förgås i oundvikliga motstämningar, resoneras det. Detta hot har ännu inte avskräckt teknikjättarna som har rustat upp och attackerat varandra i decennier.

”Picasso hade ett talesätt: ’Bra konstnärer kopierar. Stora konstnärer stjäl.’ Vi har alltid varit skamlösa när det handlar om att stjäla bra idéer.”

Orden tillhör inte något notoriskt patenttroll, utan Apples numera avlidna Steve Jobs. Frispråkigheten i uttalandet (som görs i ­dokumentären ”Triumph of the Nerds” från 1996) kan förklaras med att Jobs på den tiden inte arbetade för Apple. Då kan man gissa att han i stället hade valt en försiktigare fram­toning med tanke på de strider som Apple var inblandade i strax före intervjun.


Lika som bär tycker Apple, som drog i gång tvisten eftersom de anser att några av Samsungs produkter kopierar Apple-prylarna. På bilden en iPhone 4 och en Samsung Galaxy S. Bilder: Apple Inc. / Samsung

Det kanske mest uppmärksammade rätts­fallet från perioden är Apples stämning av Microsoft och Hewlett Packard 1988. Bak­grunden till tvisten var Apples övertygelse om att Windows gjorde sig skyldiga till ett upphovsrättsligt intrång genom att kopiera ”utseendet och känslan” i Mac OS. I teorin var stämningen fullt rimlig – Windows lånade mycket från Apples operativsystem – men domstolen beslutade att utseende och känsla inte kunde skyddas, och efter fem år i rättssalen segrade Microsoft. ”Apple kan inte få ett patentliknande skydd för idén om ett grafiskt användargränssnitt”, konstaterade rätten, som också slog fast att Microsoft och HP inte hade gjort sig skyldiga till några upphovsrättsliga intrång.


Microsoft och Apple var inblandade i en utdragen rättsprocess om likheterna mellan deras operativsystem redan på 80-talet. Bild: allaboutapple.com

En intressant detalj i sammanhanget är att Apple samtidigt stämdes av Xerox; Upphovsmän till det första grafiska användargräns­snittet. Rättstvisten var rimligen besvärande eftersom Apple hade hämtat inspiration från Xerox till några av de idéer som de samtidigt försökte hindra Microsoft från att använda. Även Xerox stämning avvisades av domstolen.

Det är inte säkert att rätten hade fattat samma beslut idag. När det amerikanska ­patentverket 1996 presenterade riktlinjer för datorrelaterade uppfinningar ändrades nämligen spelreglerna för teknikföretagen. Patentering av mjukvara hade visserligen skett ­tidigare i USA, men möjligheten att äga rätten till funktionen i rader av kod eller matematiska algoritmer var länge ett omstritt område, och patenteringen hade dittills skett i liten utsträckning.

Mjukvarutillverkarna betraktade patentverkets nya riktlinjer – tillsammans med några prejudicerande rättsfall – som grönt ljus för att patentera mjukvara i högre utsträckning. Att det ökande antalet mjukvarupatent ledde till ett ökat antal rättstvister är inte så konstigt. Desto mer anmärkningsvärt är att statistik visar att mjukvarupatenten är mer omstridda än andra patentformer.