Av
2004 diagnostiseras Apples vd Steve Jobs med bukspottskörtelcancer, en av de mest ovanliga men också farligaste formerna av cancer en människa kan drabbas av. Dödligeten är 100% inom tio år om man inte opererar i ett mycket tidigt skede. Steve Jobs genomgår en operation i augusti detta år och återvänder till jobbet redan månaden efter.
Det säger en hel del om den mannens viljestyrka och prioriteringar.
I natt kom budet: Steve Jobs avgår permanent som vd. Inom bokstavligen minuter fylldes webben av analyser kring allt från hans hälsa, tajmingen och vad som händer med Apple nu.
Efter att ha följt företaget dagligen i nära tio år tänkte jag ge min syn på saken.
För det första innebär Steves avgång tyvärr att han nog inte har så långt kvar att leva. Att han helt plötsligt skulle trappa ned för att ”ägna mer tid åt familjen” eller att han ”ville lämna på topp”, när Apple står som världens högst värderade företag, är högst osannolikt.
Steven Paul Jobs är inte den sortens man.
Han lever och andas affärer i allmänhet och Apple i synnerhet. Företagets välmående tror jag i hans värld är snudd på likställt med hans eget.
Därför tror jag det är som Steve själv skriver, att han inte klarar av att fullgöra sina uppgifter längre. Men avgången noga uträknad, för att skada Apple så lite som möjligt.
Det finns två aspekter av det hela:
Man får inte glömma att Steves verkliga insats som vd, det som gör honom unik, inte syns för oss konsumenter förrän minst tre år senare. Inom de rigoröst bevakade forsknings- och utvecklingsavdelningarna i Cupertino sker produktutveckling med extremt lång framförhållning, och det mesta ser aldrig dagens ljus.
De produkter som de facto gör det, har hundratals små och stora beslut tagits om för länge sedan. Så Steves anda som vd kommer att leva kvar i minst ett par år till. iPhone 5 och iOS 5 kommer nu i höst och iPad 3 någon gång nästa år. Under 2012 kommer sannolikt någon helt ny typ av produkt och även den kommer att andas Steve Jobs. Business as usual, med eller utan Jobs.
Den verkliga utmaningen börjar om några år, när magkänslan från Steves beslutsfattande inte längre syns i produkterna. Då får vi hålla tummarna att han var lika bra på att rekrytera som han var på att ta fram prylar som började på i.
Det säger en hel del om den mannens viljestyrka och prioriteringar.
I natt kom budet: Steve Jobs avgår permanent som vd. Inom bokstavligen minuter fylldes webben av analyser kring allt från hans hälsa, tajmingen och vad som händer med Apple nu.
Efter att ha följt företaget dagligen i nära tio år tänkte jag ge min syn på saken.
För det första innebär Steves avgång tyvärr att han nog inte har så långt kvar att leva. Att han helt plötsligt skulle trappa ned för att ”ägna mer tid åt familjen” eller att han ”ville lämna på topp”, när Apple står som världens högst värderade företag, är högst osannolikt.
Steven Paul Jobs är inte den sortens man.
Han lever och andas affärer i allmänhet och Apple i synnerhet. Företagets välmående tror jag i hans värld är snudd på likställt med hans eget.
Därför tror jag det är som Steve själv skriver, att han inte klarar av att fullgöra sina uppgifter längre. Men avgången noga uträknad, för att skada Apple så lite som möjligt.
Det finns två aspekter av det hela:
- Marknadens omedelbara reaktion på beskedet. Aktien kommer förstås att sjunka, men inte lika mycket som den gjort om Jobs inte stannat kvar som styrelseordförande. Hade Jobs helt lämnat skutan (antingen genom ett totalt avhopp eller genom tragisk bortgång) hade vi haft en helt annat läge. Nu ges illusionen av att det ändå är Steve Jobs som styr, och att han är den som sitter och personligen granskar varenda liten detalj av nya iPhone-prototyper.
- Framtiden efter Jobs. Även om Tim Cook tränats att sköta Apple är det inte han som står för den osvikliga magkänslan eller den framsynthet som Steve visat prov på i över 30 år. Tim Cook är en mycket kompetent företagsledare, och helt rätt person att efterträda Jobs. Men innovationen och talangen måste ligga längre ned i leden, och jag tror att just rekrytering av personer med ”Jobs-anda” har varit en av Steves största prioriteringar sedan den där hösten 2004. Samtidigt har Apple aktivit jobbat mot att betraktas som ett företag, snarare än en enmansklan. För hur stort pr-värdet än är i att ha en stark och karismatisk ledare, är sårbarheten om något skulle hända denna person mångdubbel. Stater har fallit av samma anledning.
Man får inte glömma att Steves verkliga insats som vd, det som gör honom unik, inte syns för oss konsumenter förrän minst tre år senare. Inom de rigoröst bevakade forsknings- och utvecklingsavdelningarna i Cupertino sker produktutveckling med extremt lång framförhållning, och det mesta ser aldrig dagens ljus.
De produkter som de facto gör det, har hundratals små och stora beslut tagits om för länge sedan. Så Steves anda som vd kommer att leva kvar i minst ett par år till. iPhone 5 och iOS 5 kommer nu i höst och iPad 3 någon gång nästa år. Under 2012 kommer sannolikt någon helt ny typ av produkt och även den kommer att andas Steve Jobs. Business as usual, med eller utan Jobs.
Den verkliga utmaningen börjar om några år, när magkänslan från Steves beslutsfattande inte längre syns i produkterna. Då får vi hålla tummarna att han var lika bra på att rekrytera som han var på att ta fram prylar som började på i.
