Under senare år har Adobe InDesign blivit lite av en standard i layout-branschen i Sverige och många andra länder, främst när det handlar om att utforma trycksaker. Många stora tidningsredaktioner skapar sina produkter i programmet QuarkXPress, som är InDesigns huvudrival, men i reklambranschen och på många redaktioner dominerar Adobes layoutprogram.
Den stora nackdelen med de båda programmen är priset. En Mac-version av InDesign för privatpersoner och företag, kostar 7 940 kronor plus moms. Vill du ha programmet på svenska så får du hosta upp med ytterligare drygt tusen kronor. QuarkXPress kostar hela 14 000 kronor plus moms. De båda företagen erbjuder mängdrabatter och fördelaktiga studentpriser, för den som har möjlighet att utnyttja sådana förmåner.
Perfekt alternativ
För dig som behöver ett layoutprogram för att då och då utforma affischer, reklamblad eller nyhetsbrev finns det betydligt billigare alternativ. Vi laddar ner det 40 MB tunga programmet Swift Publisher 2. Programmet finns bara på engelska, franska, tyska och spanska, men för de 325 kronor som grundversionen kostar så är vi beredda att bortse från det. Nu ska vi jämföra hur väl programmet står sig mot InDesign, som vi är vana vid att arbeta i.
Tips: Prova Swift publisher gratis, ladda ner provversionen här: korta.nu/5afb.
Mallar och clipart-bilder
Inte helt oväntat så innehåller Swift Publisher 2 en diger lunta smaklösa mallar för den som vill ha inspiration och hjälp att komma igång, mallar av den här karaktären återfinns som bekant till och med i Apples egna medieredigeringsprogram. Flertalet mallar är trots allt snygga och säkert användbara för den som vill ha inspiration eller inte har tid att utgå från ett blankt ark.
Vi möts också av 1 100 clipart-bilder och symboler som följer med i standardversionen av programmet. Vi investerar i Retail Edition, som utökar Swift Publishers 1 100 bilder och 90 mallar till 24 000 bilder och 130 mallar. Kostnaden för extramaterialet är 360 kronor. Clipart-bilderna som ingår får användas även för kommersiellt bruk, och hittar du en bild som fungerar fint för ändamålet så är det förstås tacksamt att slippa besväret att fotografera eller kostnaden för att anlita en fotograf.
Tips: Genom att ange ett sökord eller lista bilderna efter genre så kan du hitta många bra och högupplösta clipart-bilder att använda dig av. Det sparar förstås tid och pengar, då du slipper att själv ordna med fotografering. Att ”låna” bilder på Internet utan tillåtelse är oftast olagligt, sedan upphovsrätten började gälla även för fotografier 1 juli 1994.
Testa vattenstämpel och sätt igång
Innan vi registrerar produkten så undersöker vi testversionen. Den lägger som väntat till en rejäl vattenstämpel i det färdiga resultatet, oavsett om vi exporterar arbetet som pdf, jpeg eller skriver ut det. För dig som vill prova programmet ordentligt före köp kan det vara värt att veta att du kan färdigställa ditt material i provversionen, och sedan exportera det utan vattenstämpel så fort du har köpt en licens.
Vi registrerar produkten och bestämmer oss för att testa programmet genom att göra en enkel folder för en teaterföreställning. Foldern ska tryckas dubbelsidigt i färg, och därefter vikas med två veck, där den tredje fliken ska vikas in i foldern enligt den röda fliken på det högra exemplet på bilden.
Vi öppnar ett nytt projekt, väljer en tom mall som heter Tri-fold Blank och får upp en tredelad folder som är förberedd för dubbelsidig layout. I den här mallen har du justerat de tre millimeter som behövs för att den tresidiga foldern ska gå att vika på det sätt som vi vill, den nyss nämnda röda fliken måste nämligen vara ungefär tre millimeter smalare för att foldern ska gå att vika ordentligt. Detta är extra viktigt om du ska trycka på tjockt papper, och vi har för avsikt att trycka foldern på ett stabilt 250-gramspapper. På ”document setup” väljer vi att foldern ska tryckas i A4-storlek, och så är vi igång.
Tips: Börja med att leta upp ett tryckeri som erbjuder ett prisvärt alternativ för din trycksak. Ibland kan prisskillnaden vara stor om du väljer en något mindre storlek än vad du hade tänkt dig. Extra moment för tryckeriet, som till exempel att biga och vika en produkt, kan kosta betydligt mer på ett tryckeri än vad det gör på ett annat.
Texta med Art Text
Verktygsfältet är mycket enkelt, och knappen ”Inspector” plockar fram verktygen för den del av arbetet som vi är engagerade i för tillfället. Då vi börjar med att utforska programmet så upptäcker vi att funktionen ”Art Text” är ett tillbehör som kostar ytterligare 288 kronor. På företagets hemsida, www.belightsoft.com, ser vi en demovideo som ger oss en känsla av att Art Text starkt påminner om en liknande funktion i Microsoft Word. Art Text tycks dock åstadkomma ett klart vassare resultat än vad Microsofts ordbehandlare presterar och verkar lämpa sig bättre för att göra effektfulla rubriker och logotyper.
Vi testar att göra en röd textlogotyp med teaterföreställningens namn och lägger till en skuggning på texten för att den röda texten ska fungera mot den ljusblå bakgrunden som vi ska använda oss av.
Använda lager
Då vi ska skrida till verket och importera den bild som ska vara bakgrunden på hela folderns baksida (den sida som i ihopvikt format blir såväl omslag som baksida) så upptäcker vi att programmet saknar funktionen ”lager”. Med lite efterforskningar så inser vi att det trots allt finns två lager, nämligen ”Foreground” och ”Background”. Du växlar mellan lagren genom att välja flik nere i det vänstra hörnet.
Vi lägger vår stora bild på lagret ”Background”, och ägnar en stund att hitta kortkommandot för att ändra storleken men behålla proportionerna på en bild. Kortkommandot för detta är cmd-alt i Swift Publisher 2, men i övrigt gäller samma kortkommandon som i InDesign för de vanligaste ingreppen.
Viktigt att notera i början av arbetet är också att vårt tryckeri vill ha materialet som en pdf, där färgerna visas i CMYK-format. Om du importerar bilder i RGB-färger så kan Swift Publisher inte konvertera materialet till CMYK. Lösningen är att se till att alla bilder som importeras är sparade som CMYK-bilder. En alternativ lösning är att exportera hela projektet som en tiff-fil, öppna den i förhandsvisningsprogrammet och spara filen som en pdf
Tips: De flesta tryckerier vill ha din fil i CMYK-färger. Ha det i åtanke redan då du importerar bilder i början av arbetet så slipper du en hel del extrajobb. Kolla med ditt tryckeri vilka format och färginställningar de vill ha din fil i. Se också till att ditt arbete redan från början har omkring 5 mm utfall (bleed på engelska), en felmarginal som innebär att trycksaken går att använda även om tryckeriet skär några millimeter utanför den kant som du tänkt dig.
Sidorna i dokumentet
Längst till höger i fönstret ser vi de båda sidor som dokumentet innehåller. Den övre skulle de flesta tryckerier i det här fallet kalla för baksida, och den undre för insida. Den minimala förhandsvisningen av folderns baksida ger sken av att något är fel, då vi inte ser hela bilden. Snart kan vi konstatera att det bara är en återkommande bugg, och att vi har en tendens att förlåta programmets brister då det inte kostar mer än 325 kronor att köpa.
Som inbiten InDesign-användare blir det lite lurigt att arbeta utan en tydlig lista med lager. Förutom de två lagren ”Foreground” och ”Background” får vi nu förlita oss till metoderna ”bring forward” eller ”send backward” för varje objekt i arbetet. Det återstår att se hur bra vi kommer att klara oss med det, men för vår relativt enkla trycksak så blir det kanske inget problem. I verktygsfältet finns en liten knapp med en fyrkant, och knappen är vad vi behöver för att skapa en halvtransparent mörkblå ruta att skriva vår text i.
Vi placerar rutan på det som i ihopvikt form kommer att bli folderns baksida. Inställningarna för rektangeln dyker upp då vi trycker på knappen ”Inspector”, och det är en barnlek att ändra färg och genomskinlighet på rutan.
Skugga
Att lägga till vit text i rutan är inga konstigheter, och det visar sig gå utmärkt att importera material i de flesta format. En delvis genomskinlig logotyp i ”ai-format” (Adobe Illustrator) ser exempelvis ut precis som den ska. Då vi vill lägga till en lätt skuggning på loggan så kan vi välja vad skuggan ska ha för färgnyans, avstånd, skärpa och genomskinlighetsgrad.
Text som blir över
Då texten inte får plats i en textruta dyker ett för InDesign-användaren välbekant rött plustecken upp i rutans hörn. Klickar du på plustecknet flödar texten vidare i nästa textruta som ritas upp, vilket är en nästintill nödvändig funktion när du skapar något med en större textmassa. För att dölja kanten runt textrutorna i dokumentet väljer du view - hide object borders. Rutan blir då synlig enbart för det fält som du arbetar i för tillfället.
Tips: Om du inte redan är bekant med ”det röda plustecknet” så bör du lära dig att använda det. Om du arbetar med längre texter så hjälper funktionen dig att låta texten flöda vidare i nästa textspalt du ritar upp. Upptäcker du att du behöver lägga till en mening i början av din långa text flyttar sig texten i alla de spalter som du har länkat samman, och du slipper ett mycket tidsödande och tråkigt arbete.
Importerade bilder är alltid importerade
Då det är dags att vända blad klickar vi på den sida av arket som kommer att bli ”insidan” i foldern, sida 2, i den högra listen av programfönstret. Vi testar att importera några olika bilder och stöter inte på något inkompatibelt format. Vi uppskattar att den importerade bilden direkt får en hanterbar storlek i dokumentet, trots att den i själva verket är tio gånger större än vad foldern är. I programmet finns en inbyggd bildredigerare där vi kan lägga till olika effekter och färgegenskaper.
En trevlig detalj i jämförelse med InDesign är att när en bild är importerad så länkar programmet inte till originalbilden, utan alla bilder som har importerats finns sparade inuti projektet. Det vore förstås problematiskt om vi arbetade med ett 96-sidigt magasin, men för mindre projekt kan det förenkla processen avsevärt - inte minst om projektet ska bearbetas i en annan dator.
Jobba med bilder
Att rotera bilder visar sig vara trixigare. Genom att högerklicka på bilden och välja edit, eller genom att välja format-image-edit får vi upp en lista på de editeringsmöjligheter som tillhandahålls. Den märkligt resursslukande funktionen ”rotera” blir vi inte riktigt kloka på. Vi kan rotera bilden med ett reglage eller knappa in en siffra vars samband med bildens rotation är något oklar. Till slut så lyckas vi hur som helst rotera bilden som vi vill ha den, men vi förstår ärligt talat inte riktigt hur det hela gick till. En stund senare hittar vi ett betydligt enklare sätt att rotera objekt på, nämligen genom att klicka på ”geometry” i granskaren. Med två pilknappar ökar eller minskar du vinkeln, eller också knappar du in den önskade vinkeln med en siffra mellan 1 och 360.
Då vi har lagt till de tre fotografier som vi vill ha på insidan av arket så vill vi lägga till tavelramar i png-format, vilket går utmärkt. Genomskinligheten och den bifogade skuggningen av tavelramen fungerar precis som vi har tänkt oss. Då vi vill flytta upp fotografiet i tavelramen saknar vi åter möjligheten att kunna låsa ett lager. Ramen ligger helt enkelt i vägen för att vi ska kunna nå bilden. Därför måste vi tillfälligt flytta ramen åt sidan, justera bildens placering och åter placera ramen där vi vill ha den. Vi upprepar proceduren några gånger tills vi får nog, och helt enkelt flyttar ner fotografiet till det enda underliggande lagret, ”Background”.
Tips: Om du har ett bra bildredigeringsprogram så bör du i första hand använda det för att redigera dina bilder. Swift Publisher 2 erbjuder viss bildredigering, men funktionen är tungrodd och alldeles för begränsad för att till exmpel jämföras med till Adobe Photoshop.
Kontrollera din pdf
Då vi är nöjda med vårt resultat kontrollerar vi att den pdf som vi ska exportera har en upplösning på minst 300 dpi. Detta gör vi genom att välja Swift Publisher - Preferences - Printing.
Vårt tryckeri vill att vi skickar in en pdf och lämnar 2 mm utfall. Denna säkerhetsmarginal, som ska säkerställa att det inte blir någon vit kant på den färdiga produkten efter tillskärning, förutsätter att vi har lite extra marginal på vår bakgrundsbild. Marginalen har vi, och för att fixa inställningen väljer vi File - Export. Vi väljer pdf, och klickar på knappen Options. Här väljer vi ”Use Bleeds”, och ställer in 0,2 cm.
Vårt tryckeri vill inte att pdf:en ska ha skärmärken som indikerar var de ska skära, så därför kryssar vi inte i rutan ”Print Cut Marks”.
Screen proof
Vi laddar upp våra två pdf:er (baksidan och insidan) till tryckeriet och väljer vilket format den färdiga foldern ska ha. Vi väljer att foldern ska vikas i rullfals, och att vecken ska bigas för att skona färgtrycket vid vecken. Vårt tryckeri erbjuder screen-proof mot en viss ersättning, vilket i det här fallet innebär att vi får se en liten videoanimation som visar hur foldern kommer att se ut då den viks upp, vänds runt och viks ihop. Tack vare denna animation upptäcker vi i sista stund att vi har råkat lägga en av de blå textrutorna något för långt till höger, men får nu chans att åtgärda misstaget och skicka upp nytt material till tryckeriet.
Tips: Om tryckeriet erbjuder sig att kvalitetskontrollera din produkt mot en mindre avgift så ska du inte tveka. Om du sällan skickar saker på tryck så är sannolikheten stor att du har missat någon detalj som kommer att innebära att du inte blir nöjd med resultatet.
Sidorna i dokumentet
När foldern väl dyker upp, tio dagar efter utlovat datum, slipper vi obehagliga överraskningar. Trots att vi valde tryckeriets tjockaste papper så hade det inte skadat med ett ännu kraftigare, inte minst för att foldern ska kunna stå stabilt på ett bord. De mörka färgerna borde vi med facit i hand ha lättat upp något, men i övrigt är vi mycket nöjda med resultatet och Swift Publisher 2.
Tips: Var ute i god tid med dina trycksaker. Leveranser från tryckerier är ofta försenade, och har något gått fel så behöver du kanske rentav göra om ditt tryck. Se till att ha läst på ordentligt om hur filen ska se ut innan du skickar den till tryckeriet. På så sätt sparar du dyrbara dagar som annars går åt till att ändra ditt material och skicka det på nytt. Tänk också på att uppge rätt leveransadress, så slipper du en lastpall med trycksaker i din bostad.
Överkurs
Swift Publisher – sammanfattning
Swift Publisher 2 bör inte ses som en direkt konkurrent till InDesign. Men det är likväl ett kraftfullt och lättanvänt program som lämpar sig utmärkt för dig som behöver ett billigt verktyg för att utforma företagets nyhetsbrev, informationsblad eller olika presentationer. För 325 kronor har vi helt klart gjort ett kap. Programmet är kompatibelt med nödvändiga format och känns imponerande överskådligt redan efter några timmars bekantskap, men så saknas också ett flertal funktioner om du jämför med InDesign.
En grundläggande skillnad mellan programmen är att du i Swift Publisher 2 bara har två lager att arbeta med, i övrigt är det ”bring forward” och ”send backward” som gäller. Att inte kunna låsa lager som du har arbetat färdigt med var inte något betydande problem när vi utformade presentationen av barnteaterföreställningen i det här testet, men om du arbetar med tyngre projekt så kan det mycket väl bli lite problematiskt. En fördel vid mindre jobb, och en nackdel vid större jobb, är att Swift Publisher importerar alla bilder till programmet, istället för att länka till den plats där du förvarar dina högupplösta bilder.
Företaget BeLight Software, som står bakom Swift Publisher 2, är lätta att få tag på via mail eller iChat, och är pigga på att hjälpa till om du kör fast. Om du anser dig ha behov av ytterligare 24 000 bilder och 40 layoutmallar så kan du utöka programmet med Retailversionen som kostar 360 kronor, och behöver du ett enklare verktyg för att skapa textlogotyper så kan du lägga till funktionen Art Text, för ytterligare 288 kronor. Annars är det grundpriset, 325 kronor, som får oss att sätta dit den femte stjärnan i betyget.
Fakta: Swift Publisher
Betyg:
Den stora nackdelen med de båda programmen är priset. En Mac-version av InDesign för privatpersoner och företag, kostar 7 940 kronor plus moms. Vill du ha programmet på svenska så får du hosta upp med ytterligare drygt tusen kronor. QuarkXPress kostar hela 14 000 kronor plus moms. De båda företagen erbjuder mängdrabatter och fördelaktiga studentpriser, för den som har möjlighet att utnyttja sådana förmåner.
Perfekt alternativ
För dig som behöver ett layoutprogram för att då och då utforma affischer, reklamblad eller nyhetsbrev finns det betydligt billigare alternativ. Vi laddar ner det 40 MB tunga programmet Swift Publisher 2. Programmet finns bara på engelska, franska, tyska och spanska, men för de 325 kronor som grundversionen kostar så är vi beredda att bortse från det. Nu ska vi jämföra hur väl programmet står sig mot InDesign, som vi är vana vid att arbeta i.
Tips: Prova Swift publisher gratis, ladda ner provversionen här: korta.nu/5afb.
Mallar och clipart-bilder
Inte helt oväntat så innehåller Swift Publisher 2 en diger lunta smaklösa mallar för den som vill ha inspiration och hjälp att komma igång, mallar av den här karaktären återfinns som bekant till och med i Apples egna medieredigeringsprogram. Flertalet mallar är trots allt snygga och säkert användbara för den som vill ha inspiration eller inte har tid att utgå från ett blankt ark.
Vi möts också av 1 100 clipart-bilder och symboler som följer med i standardversionen av programmet. Vi investerar i Retail Edition, som utökar Swift Publishers 1 100 bilder och 90 mallar till 24 000 bilder och 130 mallar. Kostnaden för extramaterialet är 360 kronor. Clipart-bilderna som ingår får användas även för kommersiellt bruk, och hittar du en bild som fungerar fint för ändamålet så är det förstås tacksamt att slippa besväret att fotografera eller kostnaden för att anlita en fotograf.
Tips: Genom att ange ett sökord eller lista bilderna efter genre så kan du hitta många bra och högupplösta clipart-bilder att använda dig av. Det sparar förstås tid och pengar, då du slipper att själv ordna med fotografering. Att ”låna” bilder på Internet utan tillåtelse är oftast olagligt, sedan upphovsrätten började gälla även för fotografier 1 juli 1994.
Testa vattenstämpel och sätt igång
Innan vi registrerar produkten så undersöker vi testversionen. Den lägger som väntat till en rejäl vattenstämpel i det färdiga resultatet, oavsett om vi exporterar arbetet som pdf, jpeg eller skriver ut det. För dig som vill prova programmet ordentligt före köp kan det vara värt att veta att du kan färdigställa ditt material i provversionen, och sedan exportera det utan vattenstämpel så fort du har köpt en licens.
Vi registrerar produkten och bestämmer oss för att testa programmet genom att göra en enkel folder för en teaterföreställning. Foldern ska tryckas dubbelsidigt i färg, och därefter vikas med två veck, där den tredje fliken ska vikas in i foldern enligt den röda fliken på det högra exemplet på bilden.
Vi öppnar ett nytt projekt, väljer en tom mall som heter Tri-fold Blank och får upp en tredelad folder som är förberedd för dubbelsidig layout. I den här mallen har du justerat de tre millimeter som behövs för att den tresidiga foldern ska gå att vika på det sätt som vi vill, den nyss nämnda röda fliken måste nämligen vara ungefär tre millimeter smalare för att foldern ska gå att vika ordentligt. Detta är extra viktigt om du ska trycka på tjockt papper, och vi har för avsikt att trycka foldern på ett stabilt 250-gramspapper. På ”document setup” väljer vi att foldern ska tryckas i A4-storlek, och så är vi igång.
Tips: Börja med att leta upp ett tryckeri som erbjuder ett prisvärt alternativ för din trycksak. Ibland kan prisskillnaden vara stor om du väljer en något mindre storlek än vad du hade tänkt dig. Extra moment för tryckeriet, som till exempel att biga och vika en produkt, kan kosta betydligt mer på ett tryckeri än vad det gör på ett annat.
Texta med Art Text
Verktygsfältet är mycket enkelt, och knappen ”Inspector” plockar fram verktygen för den del av arbetet som vi är engagerade i för tillfället. Då vi börjar med att utforska programmet så upptäcker vi att funktionen ”Art Text” är ett tillbehör som kostar ytterligare 288 kronor. På företagets hemsida, www.belightsoft.com, ser vi en demovideo som ger oss en känsla av att Art Text starkt påminner om en liknande funktion i Microsoft Word. Art Text tycks dock åstadkomma ett klart vassare resultat än vad Microsofts ordbehandlare presterar och verkar lämpa sig bättre för att göra effektfulla rubriker och logotyper.
Vi testar att göra en röd textlogotyp med teaterföreställningens namn och lägger till en skuggning på texten för att den röda texten ska fungera mot den ljusblå bakgrunden som vi ska använda oss av.
Använda lager
Då vi ska skrida till verket och importera den bild som ska vara bakgrunden på hela folderns baksida (den sida som i ihopvikt format blir såväl omslag som baksida) så upptäcker vi att programmet saknar funktionen ”lager”. Med lite efterforskningar så inser vi att det trots allt finns två lager, nämligen ”Foreground” och ”Background”. Du växlar mellan lagren genom att välja flik nere i det vänstra hörnet.
Vi lägger vår stora bild på lagret ”Background”, och ägnar en stund att hitta kortkommandot för att ändra storleken men behålla proportionerna på en bild. Kortkommandot för detta är cmd-alt i Swift Publisher 2, men i övrigt gäller samma kortkommandon som i InDesign för de vanligaste ingreppen.
Viktigt att notera i början av arbetet är också att vårt tryckeri vill ha materialet som en pdf, där färgerna visas i CMYK-format. Om du importerar bilder i RGB-färger så kan Swift Publisher inte konvertera materialet till CMYK. Lösningen är att se till att alla bilder som importeras är sparade som CMYK-bilder. En alternativ lösning är att exportera hela projektet som en tiff-fil, öppna den i förhandsvisningsprogrammet och spara filen som en pdf
Tips: De flesta tryckerier vill ha din fil i CMYK-färger. Ha det i åtanke redan då du importerar bilder i början av arbetet så slipper du en hel del extrajobb. Kolla med ditt tryckeri vilka format och färginställningar de vill ha din fil i. Se också till att ditt arbete redan från början har omkring 5 mm utfall (bleed på engelska), en felmarginal som innebär att trycksaken går att använda även om tryckeriet skär några millimeter utanför den kant som du tänkt dig.
Sidorna i dokumentet
Längst till höger i fönstret ser vi de båda sidor som dokumentet innehåller. Den övre skulle de flesta tryckerier i det här fallet kalla för baksida, och den undre för insida. Den minimala förhandsvisningen av folderns baksida ger sken av att något är fel, då vi inte ser hela bilden. Snart kan vi konstatera att det bara är en återkommande bugg, och att vi har en tendens att förlåta programmets brister då det inte kostar mer än 325 kronor att köpa.
Som inbiten InDesign-användare blir det lite lurigt att arbeta utan en tydlig lista med lager. Förutom de två lagren ”Foreground” och ”Background” får vi nu förlita oss till metoderna ”bring forward” eller ”send backward” för varje objekt i arbetet. Det återstår att se hur bra vi kommer att klara oss med det, men för vår relativt enkla trycksak så blir det kanske inget problem. I verktygsfältet finns en liten knapp med en fyrkant, och knappen är vad vi behöver för att skapa en halvtransparent mörkblå ruta att skriva vår text i.
Vi placerar rutan på det som i ihopvikt form kommer att bli folderns baksida. Inställningarna för rektangeln dyker upp då vi trycker på knappen ”Inspector”, och det är en barnlek att ändra färg och genomskinlighet på rutan.
Skugga
Att lägga till vit text i rutan är inga konstigheter, och det visar sig gå utmärkt att importera material i de flesta format. En delvis genomskinlig logotyp i ”ai-format” (Adobe Illustrator) ser exempelvis ut precis som den ska. Då vi vill lägga till en lätt skuggning på loggan så kan vi välja vad skuggan ska ha för färgnyans, avstånd, skärpa och genomskinlighetsgrad.
Text som blir över
Då texten inte får plats i en textruta dyker ett för InDesign-användaren välbekant rött plustecken upp i rutans hörn. Klickar du på plustecknet flödar texten vidare i nästa textruta som ritas upp, vilket är en nästintill nödvändig funktion när du skapar något med en större textmassa. För att dölja kanten runt textrutorna i dokumentet väljer du view - hide object borders. Rutan blir då synlig enbart för det fält som du arbetar i för tillfället.
Tips: Om du inte redan är bekant med ”det röda plustecknet” så bör du lära dig att använda det. Om du arbetar med längre texter så hjälper funktionen dig att låta texten flöda vidare i nästa textspalt du ritar upp. Upptäcker du att du behöver lägga till en mening i början av din långa text flyttar sig texten i alla de spalter som du har länkat samman, och du slipper ett mycket tidsödande och tråkigt arbete.
Importerade bilder är alltid importerade
Då det är dags att vända blad klickar vi på den sida av arket som kommer att bli ”insidan” i foldern, sida 2, i den högra listen av programfönstret. Vi testar att importera några olika bilder och stöter inte på något inkompatibelt format. Vi uppskattar att den importerade bilden direkt får en hanterbar storlek i dokumentet, trots att den i själva verket är tio gånger större än vad foldern är. I programmet finns en inbyggd bildredigerare där vi kan lägga till olika effekter och färgegenskaper.
En trevlig detalj i jämförelse med InDesign är att när en bild är importerad så länkar programmet inte till originalbilden, utan alla bilder som har importerats finns sparade inuti projektet. Det vore förstås problematiskt om vi arbetade med ett 96-sidigt magasin, men för mindre projekt kan det förenkla processen avsevärt - inte minst om projektet ska bearbetas i en annan dator.
Jobba med bilder
Att rotera bilder visar sig vara trixigare. Genom att högerklicka på bilden och välja edit, eller genom att välja format-image-edit får vi upp en lista på de editeringsmöjligheter som tillhandahålls. Den märkligt resursslukande funktionen ”rotera” blir vi inte riktigt kloka på. Vi kan rotera bilden med ett reglage eller knappa in en siffra vars samband med bildens rotation är något oklar. Till slut så lyckas vi hur som helst rotera bilden som vi vill ha den, men vi förstår ärligt talat inte riktigt hur det hela gick till. En stund senare hittar vi ett betydligt enklare sätt att rotera objekt på, nämligen genom att klicka på ”geometry” i granskaren. Med två pilknappar ökar eller minskar du vinkeln, eller också knappar du in den önskade vinkeln med en siffra mellan 1 och 360.
Då vi har lagt till de tre fotografier som vi vill ha på insidan av arket så vill vi lägga till tavelramar i png-format, vilket går utmärkt. Genomskinligheten och den bifogade skuggningen av tavelramen fungerar precis som vi har tänkt oss. Då vi vill flytta upp fotografiet i tavelramen saknar vi åter möjligheten att kunna låsa ett lager. Ramen ligger helt enkelt i vägen för att vi ska kunna nå bilden. Därför måste vi tillfälligt flytta ramen åt sidan, justera bildens placering och åter placera ramen där vi vill ha den. Vi upprepar proceduren några gånger tills vi får nog, och helt enkelt flyttar ner fotografiet till det enda underliggande lagret, ”Background”.
Tips: Om du har ett bra bildredigeringsprogram så bör du i första hand använda det för att redigera dina bilder. Swift Publisher 2 erbjuder viss bildredigering, men funktionen är tungrodd och alldeles för begränsad för att till exmpel jämföras med till Adobe Photoshop.
Kontrollera din pdf
Då vi är nöjda med vårt resultat kontrollerar vi att den pdf som vi ska exportera har en upplösning på minst 300 dpi. Detta gör vi genom att välja Swift Publisher - Preferences - Printing.
Vårt tryckeri vill att vi skickar in en pdf och lämnar 2 mm utfall. Denna säkerhetsmarginal, som ska säkerställa att det inte blir någon vit kant på den färdiga produkten efter tillskärning, förutsätter att vi har lite extra marginal på vår bakgrundsbild. Marginalen har vi, och för att fixa inställningen väljer vi File - Export. Vi väljer pdf, och klickar på knappen Options. Här väljer vi ”Use Bleeds”, och ställer in 0,2 cm.
Vårt tryckeri vill inte att pdf:en ska ha skärmärken som indikerar var de ska skära, så därför kryssar vi inte i rutan ”Print Cut Marks”.
Screen proof
Vi laddar upp våra två pdf:er (baksidan och insidan) till tryckeriet och väljer vilket format den färdiga foldern ska ha. Vi väljer att foldern ska vikas i rullfals, och att vecken ska bigas för att skona färgtrycket vid vecken. Vårt tryckeri erbjuder screen-proof mot en viss ersättning, vilket i det här fallet innebär att vi får se en liten videoanimation som visar hur foldern kommer att se ut då den viks upp, vänds runt och viks ihop. Tack vare denna animation upptäcker vi i sista stund att vi har råkat lägga en av de blå textrutorna något för långt till höger, men får nu chans att åtgärda misstaget och skicka upp nytt material till tryckeriet.
Tips: Om tryckeriet erbjuder sig att kvalitetskontrollera din produkt mot en mindre avgift så ska du inte tveka. Om du sällan skickar saker på tryck så är sannolikheten stor att du har missat någon detalj som kommer att innebära att du inte blir nöjd med resultatet.
Sidorna i dokumentet
När foldern väl dyker upp, tio dagar efter utlovat datum, slipper vi obehagliga överraskningar. Trots att vi valde tryckeriets tjockaste papper så hade det inte skadat med ett ännu kraftigare, inte minst för att foldern ska kunna stå stabilt på ett bord. De mörka färgerna borde vi med facit i hand ha lättat upp något, men i övrigt är vi mycket nöjda med resultatet och Swift Publisher 2.
Tips: Var ute i god tid med dina trycksaker. Leveranser från tryckerier är ofta försenade, och har något gått fel så behöver du kanske rentav göra om ditt tryck. Se till att ha läst på ordentligt om hur filen ska se ut innan du skickar den till tryckeriet. På så sätt sparar du dyrbara dagar som annars går åt till att ändra ditt material och skicka det på nytt. Tänk också på att uppge rätt leveransadress, så slipper du en lastpall med trycksaker i din bostad.
Överkurs
- Lite mer avancerade tryckerier kan erbjuda relieftryck, dofttryck, foliering, prägling, stansning och glitter.
- Idag finns det tryckerier som kan specialanpassa tidningen till varje enskild mottagare. Ett erbjudande i en tidning som du prenumererar på kan vara specifikt riktat till just dig, baserat på dina tidigare inköp.
- Många svenska magasin och andra stora tryckupplagor trycks ofta i till exempel Estland eller Polen. Böcker, som inte har en lika snäv deadline, trycks ofta i Kina. Anledningen är att tryckkostnaderna i dessa länder är så mycket lägre att det lönar sig att skeppa trycksakerna till Sverige med båt.
Swift Publisher – sammanfattning
Swift Publisher 2 bör inte ses som en direkt konkurrent till InDesign. Men det är likväl ett kraftfullt och lättanvänt program som lämpar sig utmärkt för dig som behöver ett billigt verktyg för att utforma företagets nyhetsbrev, informationsblad eller olika presentationer. För 325 kronor har vi helt klart gjort ett kap. Programmet är kompatibelt med nödvändiga format och känns imponerande överskådligt redan efter några timmars bekantskap, men så saknas också ett flertal funktioner om du jämför med InDesign.
En grundläggande skillnad mellan programmen är att du i Swift Publisher 2 bara har två lager att arbeta med, i övrigt är det ”bring forward” och ”send backward” som gäller. Att inte kunna låsa lager som du har arbetat färdigt med var inte något betydande problem när vi utformade presentationen av barnteaterföreställningen i det här testet, men om du arbetar med tyngre projekt så kan det mycket väl bli lite problematiskt. En fördel vid mindre jobb, och en nackdel vid större jobb, är att Swift Publisher importerar alla bilder till programmet, istället för att länka till den plats där du förvarar dina högupplösta bilder.
Företaget BeLight Software, som står bakom Swift Publisher 2, är lätta att få tag på via mail eller iChat, och är pigga på att hjälpa till om du kör fast. Om du anser dig ha behov av ytterligare 24 000 bilder och 40 layoutmallar så kan du utöka programmet med Retailversionen som kostar 360 kronor, och behöver du ett enklare verktyg för att skapa textlogotyper så kan du lägga till funktionen Art Text, för ytterligare 288 kronor. Annars är det grundpriset, 325 kronor, som får oss att sätta dit den femte stjärnan i betyget.
Fakta: Swift Publisher
- Bilder och annat material importeras till projektet. Du slipper därmed hålla ordning på filer och mappar som projektet länkar till, men å andra sidan blir projektet tyngre. För mindre arbeten tycker vi att detta är övervägande positivt.
- Programmet startar snabbt och är bra mycket piggare än de tunga Adobe-programmen.
- Priset. För 325 kronor är Swift Publisher 2 ett kap som räcker gott och väl för att utforma produkter som inte ska fyllas med allt för mycket material.
- Det händer att enstaka mindre buggar dyker upp. I vårt fall har det inte påverkat det slutgiltiga resultatet, men det skapar lätt lite huvudbry.
- Det finns bara två lager att arbeta i, i övrigt är det ”send backward” och ”bring forward” som gäller.
Betyg:
Pages - (Bodddd) 2011-02-15 22:31
Scribus är gratis! - (LennartÖstman) 2011-02-15 23:26
Scribus är gratis! - (Richo) 2011-02-16 18:51
Scribus är gratis! - (LennartÖstman) 2011-02-16 18:54
Mm, Scribus är gratis... - (Bertil Born) 2011-02-17 06:38
iStudio Publisher föredrar jag - (Raphael Mabo) 2011-02-18 15:59