4g ger superhastighet på stan

Telia är först ut med den senaste mobila tekniken - 4g (lte). Tillsammans med hårdvarutillverkaren Samsung har företaget nu släppt tekniken kommersiellt i form av ett mobilt bredband. Bor du inte heller i någon utvald storstad så kan 4g ses som onödigt, då det inte finns någon annanstans för tillfället. Givetvis fungerar modemet för ‘gamla’ 3g/2g-nät, och då i form av Turbo 3g+ vilket kan ge hastigheter upp till 16 Mbit/s. Vad man då kan undra är hur snabbt 4g egentligen är. Telia har angivit 100 Mbit/s som teoretisk topphastighet, och normal hastighet mellan 20-40 Mbit/s. Jag gav mig ut i Stockholm för att testa detta, och resultaten var överlag minst sagt väldigt imponerande.

Trots att 4g-nätet är väldigt nytt så finns det inga täckningsproblem alls att tala om vid vanligt användande. Spårvagnar, caféer och parkbänkar visade sig inte att vara några problem, och modemets mjukvara visade konstant full täckning. Vid ett tillfälle minskade täckningen, och det var på en snabbmatsresturang under gatunivå. Trots det presterade 4g-modemet bättre än det genomsnittliga 3g-modemet hastighetsmässigt, och höll sig runt 12 Mbit/s. På ytterligare en plats hamnade hastigheten under Telias gränsvärde, och det var på Kulturhustaket vid Sergels Torg. Förhoppningen var att hastigheten skulle stiga ordentligt vid fri sikt, men det visade sig vara tvärtom – hastigheten nådde bara 18,6 Mbit/s trots full täckning. I jämförelse med ett 3g-modem är hastigheten fortfarande klart bättre, då det i teorin har en maxhastighet på 16 Mbit/s. 4g har alltså oavsett bättre överföringshastighet, och är ändå en väldigt ny teknik – på gott och ont. Dessutom var det på långa vägar inte det bästa resultatet, och som tidigare nämnt var det den långsammaste mätningen med full täckning.

En mer normal mätning visar istället på mycket bättre resultat – inte en enda gång hamnar hastigheten under 30 Mbit/s. Efter en serie mätningar runt om i Stockholm så hamnade till slut snittet av nedhastigheten på hela 41,5 Mbit/s - långt över förväntan. Det är lätt att konstatera en sak – 4g levererar, för att vara ett mobilt bredband, helt ofattbara överföringshastigheter oavsett miljö.

Ett sammanställt snitt är däremot inget statistiskt säkert sätt att mäta hastighet i olika miljöer. Många är intresserade av vad ett mobilt bredband verkligen kan åstadkomma när det är på topp – och här kommer goda nyheter för er studenter – efter en hel dags sökande hittade jag en maxhastighet utanför Kungliga Tekniska Högskolans universitetsområde. Med en nedhastighet på 67 Mbit/s kan 4g konkurrera med kabelbunden fiberoptik på riktigt.

Även upphastigheten är viktig för många, speciellt om man behöver ladda upp stora filer, exempelvis bilder. Även här visar 4g hur briljant det är, och det finns finns absolut ingenting att klaga på. Hastigheten är överlägsen det mesta med ett snitt på 18,8 Mbit/s, vilket, utan att överdriva, är fullständigt otroligt. Att oroa sig för att ladda upp videoklipp, bildalbum eller att spela spel med minimal latens är alltså att glömma om man använder 4g.

En hastighet är inte bara siffror, utan också någonting som man ska kunna utnyttja. 40 Mbit/s är mer än tillräckligt för den genomsnittlige Macanvändaren – och höga hastigheter är utmärkt för personer som behöver ladda ned stora filer, spela onlinespel och strömma högkvalitetsvideo – så för att sätta press på modemet bestämde jag mig för att göra allt samtidigt. En YouTube-video i Full-HD-upplösning med en längd på 16 minuter laddades tillsammans med spellista i Spotify på 100 låtar som synkroniserades, samtidigt som jag spelade en omgång Team Fortress 2 online via Steam. Modemet kämpade på, och efter 4 minuter så var videon färdig och listan synkroniserad, samtidigt som jag förlorade spelet.

Hastighet och täckning är inte allt, trots att det är ett mobilt bredband. Modemet i sig och även mjukvaran är bra att uppmärksamma då det finns en del problem som är värda att nämna. Själva hårdvaran har fått en ny design som är mycket smidigare än sina 3g-motsvarigheter, och i mina ögon så är den mycket mer funktionell än annat som finns ute på marknaden. Modemet använder sig av en tunnare typ av USB-kontakt, och utnyttjandet av en så pass tunn kontakt är väl utformat. Designen möjliggör för en väldigt intressant vridbar funktion som gör att modemet kan positioneras både ståendes och liggandes utan det minsta problem med glappande kontakter.

Många som har sett modemet har uppmärksammat hur stort det är, men det är inte mycket större än andra mobila bredband. Det är även väldigt lätt vilket gör att USB-uttaget på datorn inte påfrestas så mycket, och dessutom så medföljer en förlängningssladd om så skulle behövas – särskilt om man använder en stationär dator.

Mjukvaran som lagras på modemet är däremot inte någon favorit. Redan från början så krävde installationsguiden en omstart av datorn, och när uppkopplingen väl lyckades bad programmet om att få hämta en uppdatering av mjukvaran på själva modemet, som i sin tur följdes upp av ytterligare en omstart – någonting som kändes väldigt onödigt. Det är förvisso bara någonting som händer vid installationer och uppdateringar av mjukvaran, men det känns väldigt 90-tal att starta om datorn efter något sådant simpelt.

Någonting annat som jag inte är nöjd med är faktumet att det inte går att byta nät automatiskt mellan 4g och 3g/2g, utan att man måste koppla ned nätverket för att byta mellan dessa. Förvisso så är detta en teknisk begränsning – då 4g skiljer sig så pass mycket ifrån de tidigare typerna av mobila nät – men det känns ändå som att det finns sätt att kringgå detta. Att mjukvaran skulle kunna lokalisera och avgöra när ett byte skulle behövas känns inte allt för omöjligt, då den nuvarande mjukvaran stänger ned hela uppkopplingen och överlåter allt arbete till användaren.

Problemen med mjukvaran är inte avgörande, men det skulle kunna göras bättre och lättare för användaren. Den övriga funktionaliteten är vad man kan förvänta sig sedan tidigare; möjligheten att skicka och ta emot SMS, ställa in notifieringar och att modifiera nätverksinställningarna. Att koppla upp sig med modemet är så enkelt som det kan bli, och allt är förpackat snyggt och smidigt – risken att förvirra sig är minimal.

4g-tekniken är däremot inte för alla riktigt än; det är väldigt dyrt, begränsat till fyra stora orter (Stockholm, Göteborg, Malmö och Visby) för tillfället och det är dessutom svårt att utnyttja hastigheten till fullo. Det är däremot en imponerande teknik som kommer att bli välanvänd inom kort, då Telia planerar att bygga ut 4g-nätet till över 200 orter under 2011. Konkurrenterna Telenor och Tele2 drar också igång sina nät då. När nätet är så pass utbyggt som det aktuella 3g-nätet är nu så kommer vi aldrig att behöva oroa oss för dåliga hastigheter igen. Det enda som troligtvis kommer att vara detsamma är det höga priset som i sin tur lär skrämma bort många, men för den som inte har det problemet är 4g en möjlig ersättare till att ha ett fast bredband hemma.

Fakta: Telia mobilt bredband 4g
Funktion: Mobilt bredband
Pris: Från 499:-/månad
Systemkrav: OS X Leopard 10.5 / Snow Leopard 10.6, Windows 7 / Vista / XP
Mer info hos Telia


Otroligt snabbt, bra täckning i de orter som har 4g, smidigt modem


Dåligt utbyggt nät, byter ej nät automatiskt, dyrt

Betyg: