Avancerade 3d-effekter
Även grafiskt bling finns det gott om. Inte minst tack vare de två programmen Beryl och Compis. De gör det möjligt att köra avancerade 3d-effekter på systemet. Varför inte rulla igenom dina virtuella skrivbord i form av en snygg kub, till exempel? Det kräver lite pillande, men det går att få till effekter som kommer att imponera även i Mackretsar.
Just möjligheten att ändra på saker som du inte tycker om är det som mer än något annat skiljer Linux från OS X. Medan Apple anser sig ha funnit den perfekta vägen i alla situationer kan du i ett system som Ubuntu ändra på nära nog allting. Inte bara grafiskt utan också i hur systemet beter sig.


Automatisk indexering och ett verktyg för att komma åt informationen finns givetvis installerat i standardutförandet. Väldigt likt Spotlight.

Ojämna applikationer
Men denna konfigurerbarhet är också en stor svaghet. Eftersom det finns så många val och två system sällan ser ut och fungerar lika, är det svårt för utvecklare att bygga applikationer som är perfekta överallt. Istället är de optimerade för en uppsättning och på andra lösningar fungerar de bara hjälpligt.
I standardinstallationen ingår en hel del program. Precis som i Apples fall finns det mesta man behöver. Inte nödvändigtvis de bästa applikationerna för varje funktion, men alla programmen gör vad de ska. Men förhoppningsvis är du inte nöjd med standardutbudet. För då får du tillfälle att testa en riktig pärla i Ubuntu.
En av de mest fantastiska funktionerna du får tillgång till är nämligen paketsystemet. Det fungerar som ett centralt register över program som fungerar i operativet. Det är som App Store, fast för din dator. Inte heltäckande på något sätt, men det förenklar att ha så mycket på en och samma plats.


Det finns oerhört många mer eller, oftare, mindre nyttiga funktioner i tilläggsprogrammet Compiz. Ett bra grafikkort hjälper.

Peka och klicka
Lösningen håller också reda på vad du behöver för att kunna köra en given applikation. Så vill du installera något behöver du bara peka och klicka. Sen installeras allt, inklusive eventuella beroenden, automatiskt. Detsamma gäller för att ta bort sådant du tröttnat på.
Ubuntu håller också reda på allting du installerat. När det kommer en ny version kommer den att erbjuda dig en uppdatering av programmet. Du kan sedan välja om du vill lyfta den, eller om du hellre vill samla på dig en hög med produkter och köra allt på en gång. Det här skiljer sig från Apples mjukvaruuppgradering så till vida att även tredjepartsprodukter stöds.
Samma metod fungerar om du vill uppgradera till senaste releasen av Ubuntu. Så fort den släpps kan du bara gå in i en meny och ladda hem den. Installation sker automatiskt och nästa gång du startar om maskinen har du den senaste versionen i din dator. Oerhört smidigt för alla som vill vara första med det senaste.
Vill du inte ligga i framkant kan det istället vara klokt att stanna på en version som får långlivssupport. Detta garanterar att man kommer att underhålla det aktuella systemet i tre år. Perfekt om man vill köra en server, eller klienter i ett kontorslandskap där stabilitet är viktigare än nya funktioner.
Och just den oerhörda mängden av bra och kostnadsfria program är något som gör Linux attraktivt. I de fördefinierade listorna handlar det om tiotusentals alternativ. Mer finns om man väljer att ansluta sig till andra programbibliotek. Det enda som är lite synd är att inte allt finns. Varje gång en applikation måste installeras på traditionellt sätt inser man hur otroligt bra det inbyggda systemet är. Vidare är nästan all källkod till program som finns på Linux helt öppen. Det går alltså bra att ladda hem receptet på det du kör. Sannolikt intresserar detta dig inte det minsta. Endast en liten klick människor kommer faktiskt att titta på ritningarna. Och ännu färre lär göra förändringar. Men denna försvinnande lilla grupp är de som tillverkar alla fantastiska program och gör dem både säkrare och bättre. Så möjligheten är mycket värd.
Nu är inte öppen källkod unik för Linux på något sätt, men det är betydligt mer vanligt att se den i denna miljö. I och med att även själva operativsystemet är helt gratis är det fullt möjligt att ha en uppdaterad dator som inte kostar en krona i mjukvarukostnader. Detta kan betyda många tusenlappar på år.
Även om det finns väldigt mycket bra program till Linux är de i regel inte lika polerade som sina motsvarigheter på OS X. Delvis beror detta, som tidigare nämnt, på att de är byggda för olika fönsterhanterare och därför följer olika grafiska ramar och regler. Men till lika stor del beror det på att de allra flesta programmerare är tekniker med begränsad designkänsla.


Konqueror är byggt för KDE, men det hindrar inte att man kan köra det i Gnome. Men det sticker onekligen ut. Både grafiskt och funktionellt.

Dåligt på spelfronten
Överlag kommer ändå alla som inte jobbar med grafiska program att snabbt komma på plats med Linux. Det är framför allt där som finliret saknas. Vanliga kontorsarbetare, tekniker och ekonomer kommer däremot inte att uppleva programfloran som ett problem.
På spelsidan är det lika tunt som för OS X. Visst finns det en uppsjö av spel, men de flesta är av ganska låg kvalitet. Och i de fall det handlar om mer genomarbetade produkter är det oftast äldre titlar som funnits till Windows under flera år.


Bilden ljuger. Det är inte två iPod inkopplade, utan en Shuffle och en SonyEricsson W880i. Både bild- och musikprogram startar automatiskt.

Säkert och stabilt
Utvecklare tycker däremot bra om Linux. Det finns kopiöst med olika produkter för att bygga nya alster. Och i synnerhet programmerare som tycker om att jobba nära operativsystemet lär få sitt lystmäte tillgodosett.
Linux är också väldigt säkert. Fast givetvis är inte heller Ubuntu immunt mot problem. Det är upp till slutanvändaren att faktiskt skydda sin maskin. Men precis som för OS X är det extremt ovanligt med skadlig kod. Orsakerna är också desamma. Inte underligt med tanke på att säkerhetstänket är snarlikt för de båda systemen.
Hastighetsmässigt är det ganska jämnt. Utom på grafiksidan. Bristen på riktigt bra drivrutiner gör att framför allt OpenGL fungerar klart sämre än under OS X på samma maskin. I tester med Phoronix svit visar Ubuntu att det finns områden den också är något bättre på. Till exempel enkodning av MP3:or.
Även om hårdvarustödet numera är ganska bra på Linux, kan man inte alltid vänta sig att kringutrusning kommer att fungera utan problem. Precis som för datorer är det de allra senaste tillbehören som orsakar mest strul, oavsett om det handlar om skrivare, skanners eller en helt ny produktgrupp.
De vanligaste prylarna fungerar i regel bra. Till exempel kan du plugga in din iPod, SonyEricsson mobiltelefon och Canon digitalkamera utan problem. Program för att ta hand om dig startar upp automatiskt och du kan jobba med dem ungefär som på Macen.
Allting är dock inte trivsamt och bra. Under den polerade ytan är Linux fortfarande en tuff best att bemästra. De grafiska gränssnitten hjälper dig mycket längre idag, men när de inte räcker till är det manuell konfigurering av textfiler som gäller. Och det händer fortfarande för ofta att behovet dyker upp. Om du inte vill gå igenom processen med att installera ett parallellt OS, finns VirtualBox. Med detta program är det möjligt att köra en Linuxdistribution, eller för all del något annat Intelbaserat system, i ett fönster på din dator. Bra om du vill se och känna på Ubuntu innan du tar det stora språnget.


Du kan lägga upp lite funktioner i menyraden. Exempel är en mätare för systembelastning och en funktion för att snabbt kunna skruva ner hastigheten på din processor.

Utvecklingen går fort
Man ska också komma ihåg att operativsystemet OS X bygger på en unixplattform. Därför är det oftast inte nödvändigt att gå över till Linux bara för att köra en given mjukvara. Det mesta som är byggt för Ubuntu och har källkoden fri kan ofta, med hyggligt enkla medel, anpassas för att fungera direkt på Apples operativsystem.
Så om du inte redan vet med dig att du behöver Linux finns det inte mycket att se på andra sidan. I takt med att allt fler utvecklare bygger för OS X minskar behovet än mer. Men det kan ändå vara väl värt ett test om du är nyfiken. För utvecklingen går oerhört fort. Och vem vet, kanske är det så att OS X en dag inte längre är det bästa operativsystemet. Även om så skulle vara kommer garanterat Macarna tillhöra de bästa datorerna.

---

Här är Linuxversionerna av populära program

Glöm inte heller att många av dina familjära applikationer i någon form kan köras på Linux. En del mjukvaror, till exempel Blender, byggs för plattformen. Andra, i stil med Photoshop CS2, fungerar i Windowsutgåva genom tilläggsprogrammet Wine. Men du kommer ändå snabbt inse att många av de program du vant dig vid inte längre finns. Lyckligtvis finns det nästan i samtliga fall ett stort antal alternativ. Och de är oftast helt fria. I ordets alla bemärkelser.

---

Läs mer:

• Allt om Linux på Macen - del 1